Bromerade flamskyddsmedel (BFR) är kemiska föreningar innehållandes brom som tillsätts till föremål med syfte att minimera skador vid en eventuell brand. De finns bland annat i möbler, textiler och elektronisk utrustning och de blev under senare delen av 1900-talet mycket frekvent använda över hela världen. I dag har man börjat fundera på om dessa ämnen lämnat oönskade spår i våra hem som kan ha negativa följder för vår och våra husdjurs hälsa. Man misstänker att vissa grupper av BFR stör det endokrina systemet i kroppen och en specifik frågeställning som ställt av många forskare är om de har en negativ effekt på sköldkörteln och dess hormon. Sköldkörteln är ett av kroppens viktigaste endokrina organ och styr bland annat tillväxt och metabolism i flera olika vävnader.

Problemställning och syfte: Bromerade flamskyddsmedel (BFR) används i många varor och produkter. Polybromerade difenyletrar (PBDEs) är en av dessa och deras kemiska struktur liknar den i miljögiftet PCB och kan på samma sätt lagras upp i miljön samt skada människor och djur. På arbetsplatser där BFR förekommer riskerar medarbetarna att exponeras. I den här studien har olika BFR undersökts i samband med servicearbete på flygplan. Målet har varit att jämföra förekomsten i damm och luft, samt blod (serum) med resultat från tidi­gare studier.Metod: Damm- och luftprovtagning har genomförts vid olika faser av service­arbetet.

Brominated flame retardants (BFRs) has for many years been used in products to reduce their flammability, mainly in electronic products, textiles and construction materials. In 2003, Sweden imported 300 tons of brominated flame retardants. Leakage of these compounds has polluted natural environments. Fishes has shown increased contents of these substances, especially fat fish, since brominated flame retardants tends to accumulate in fatty tissues. They are also regarded as persistent and that gives them the ability to travel long distances. What also is really scary is that increased levels of brominated flame retardants have been detected in human breast milk. The knowledge of the brominated flame retardants is limited and not so much research has been done in this field. There are many reasons though, to keep the research going. Partly their structural resemblance to well-known toxics as PCB, but also their ability to accumulate in biological systems and enrich in food chains. In which way they affect humans we really don?t know yet.

The RoHS Directive was introduced in order to restrict hazardous substances in Electrical and Electronic Equipment, EEE. It currently restricts the use of six hazardous substances/compounds; cadmium, lead, mercury, hexavalent chromium, PBB, and PBDE. The RoHS Directive currently includes category 1-7 and 10 in the categories of EEE listed in Annex 1A to the WEEE-Directive (Waste of EEE). The aim with the report is to investigate and elucidate prospects and obstacles to increase the scope of RoHS. This report mainly considers the inclusion of product categories 8 (Medical Devices) and 9 (Monitoring and Control Instruments).

Denna uppsats är en kvalitativ studie om hur riskbilden ändras i en övergång från de idag förbjudna bromerade flamskyddsmedlen till andra alternativ med hänsyn till befintlig kunskap och effekter på människa och miljö. Användningen av bromerade flamskyddsmedel BFR har ökat stort sedan 50-talet. Idag uppskattas den totala produktionen till 200 000 ton/år. De fem vanligaste bromerade flamskyddsmedlen och de som främst tas upp i detta arbeta är: Tetrabrombisfenol A (TBBP-A), Penta-, Octa-, och Decabromdifenyleter (PBDE) samt Hexabromcyklodekan (HBCDD). Dessa ämnen finns i många olika varianter där egenskaperna kan variera.

Small pieces of plastic, termed ?micro plastic? in the oceans derive mainly from degradation of big plastics such as beach littering, but also from sources of direct emission from e.g. beauty scrubbers and synthetic sand-blasting. These micro plastics are ingested by marine animals ? mistaking them for plankton ? or via prey.

Tv-apparater finns idag i de flesta hushåll i Sverige och i världen. När dessa apparater blivit förbrukade, finns det skäl att ställa följande fråga. Hur ska apparaterna omhändertas när de blivit uttjänta? I många länder styr regelverk avfall från elektriska och elektroniska apparater med krav på återvinning och återanvändning, såsom i Sverige. Detta arbete handlar om hanteringen av uttjänta tv-apparater och har utförts vid Kuusakoski Sverige AB, Skelleftehamn.